In Cauda Venenum Lyrics Album by Opeth
Welcome to the best site to read In Cauda Venenum Lyrics, This Album was released on the year 2019 by the band Opeth
Album Lyrics
1. Livets trädgård
“För det… om man man slutar tänka… då blir man död”
2. Svekets prins
“Vid ett årsskifte så upplever många en känsla av vemod vid tanke på det som aldrig mer återkommer. För andra är det ett ögonblick av förväntan inför möjligheten att erövra det nya. Andra åter känner oro inför en förändring som innebär ovisshet och kanske försämring. Alla dessa stämningar är var för sig förklarliga. Någon sa här om dagen att vi lever i det stora uppbrottets tid…”
Svekets prins går ned på knä
Letar djupt i en portmonnä
Vid hans sida, en orörd kropp
Spänd inför sitt bröllop
Hon är ung
Alltför ung
Alltför ung
Vem kan styra ett liv med dignitet?
Kärt besvär för en tydlig hemlighet
Nej nej nej nej nej
En falsk tanke
Din trygghet sätts på spel
Själens pris (på) en åtrådd ägodel
Nej nej nej nej nej
Man gratulerar en välkommen affär
Det fanns ett syfte med ditt liv
Insinuerar att om livet är dig kärt
(Då) har din underkastelse ett bra motiv
Väntar in natten
Öppnar din dörr
Och kommer in…
3. Hjärtat vet vad handen gör
“Det är för bedrövligt! Usch!”
“Vem fan är du?”
Ta det som ett löfte och gå
Dos av dagligt gift blev en drift
Trots allt kan du inte förstå
Tuggar slaktens kött på ditt skift
Fakta flödar ut och du tror
Slavar lyder konspiration
Dörren stänger ute din bror
Lustmord på en vag relation
Krig i en utopi
Döda den som slår sig fri från symmetri
Parodin blev allvar
Och vi köper tid
Folket tappar mark men vi älskar monarkin
Döden är en saga i ett land köpt på kredit
Vågen, svart som silver, tyngd av jakten på dopamin
Intolerans förklädd till en dygd
I hemlighet är empatin hat
Själ-kritik på nätet blev tryggt
En tron för en modern psykopat
Krig i en utopi
Döda den som slår sig fri från symmetri
Parodin blev allvar
Och vi köper tid
Folket tappar mark men vi älskar monarkin
Döden är en saga i ett land köpt på kredit
Vågen, svart som silver, tyngd av jakten på dopamin
När jag var ung
Så mycket yngre än idag
Det kändes enkelt att leva då
Fanns ingen tid att förlora
Och ingen önskan att förstå
Vikten av smärta
För den kom på besök varje år ändå
Och den lämnade aldrig mitt liv
Men bakom min dörr
Fanns ett rike
En hemlig karta visar vägen
Till skatter av plast
Och pärlor av glas
“Usch”
4. De närmast sörjande
En åt gången varje år
Sjunger bödlarna
Den sista sången, så fäll en tår
Någon dör och någon skapas
Och ingen tror på evigt liv
Hur förklarar man det för ett barn?
Du är älskad, jag är hatad
Du modern, jag primitiv
Hur försvarar man en slentrian?
Vi är ensamma i en stad
Som vittrar till askan vi andas
En sekund på jorden
Bara en bit kött i horden
En åt gången varje år
Sjunger bödlarna
Den sista sången, så fäll en tår
Vi är ensamma i en stad
Som vittrar till askan vi andas
En sekund på jorden
Bara en bit kött i horden
Vi är ensamma på vår väg
Att ta oss ur askan i elden
Får man hjälp på köpet?
Äter svält och död på löpet
Algoritmens sällskap tröstar
Och dottern ringer sällan nu
Hur beskriver man ett liv utan mål?
Maskinens toner överröstas
När döden ger sin intervju
Vi tillber flödet i en metropol
Jag är han där ute
Han där ute
Jag är han där ute
Han där ute
Är jag den sista av mitt slag
Som är rädd för döden
Och bryr mig om mina barn
Och ger allt för kärleken?
Jag antar att jag blivit van
Jag har accepterar mitt öde
Men håller av de som finns kvar
Och forcerar de nya sveken
5. Minnets yta
En röst i dimman
Tjugo meter fram
Den kallar (på) ditt namn
Den sista timman
Innan allt försvann
Ett hjärta lämnar hamn
Slutet på en dröm
Du har inte alltid rätt
Du tror alltid ont om mig
Du har inte alltid rätt
Men jag ska alltid fråga dig
Minnets yta öppnar för en sanning
Som ändrats över tid
I stundens hetta gör vi vad vi kan
Men sörjer vunnen strid
Slutet på en dröm
Du har inte alltid rätt
Du tror alltid ont om mig
Du har inte alltid rätt
Men jag ska alltid fråga dig
Jag ska alltid fråga dig
6. Charlatan
“Vem är Gud? (Vad är Gud?)”
“Det är en svår fråga!”
“Jag tror inte på Gud? (Tror du på Gud?)”
“Nej!”
“Varför skulle jag?”
Tre tusen drömmar i månens tid
Räknar…
Tre tusen år av iskall mid-vinter
Räknas mot mitt liv
Här kommer svältens månad
Och jag kysser en vålnad
En sorg som firar sin årsdag
Hon är ett tusen piskslag
Tre hundra dagar i ändlös natt
Kylan ler
Tre hundra vapen på människojakt
Vill ha mer blod till sitt namn
Här kommer svältens månad
Och jag kysser en vålnad
En sorg som firar sin årsdag
Hon är ett tusen piskslag
Staden är en skändad grav
Bortom ögat finns en slav
Du!
“Gud, Gud, Gud… är Gud hans namn?”
“Nä, Jesus!”
“Finns det bara en Gud?”
“Nä”
“Hur många finns det då?”
“30 miljoner hundratusentals”
“Oj!”
“Det är en I varje land”
“Ok”
“Kan de prata med varandra?”
“Nä”
“Han kan flyga bara har ([?]) ett huvud, på en månbild!”
“Folk säger att han vakar över oss där uppe”
“En dör”
“Det finns inget rätt eller fel” [x4]
“Vad tror du händer när man dör?”
“Jag tror väl mest att man… ligger kvar på sin gravplats, typ”
7. Ingen sanning är allas
Som svetten lackar i ett ansikte av snö
Det finns en tid att leva och en tid att dö
[?]
Du har väntat allt för länge
Men Våren kom till slut
Du har älskat allt för starkt
Men sorgen hittar ut
Alla skulder är betalda, arvet är bestämt
Men nervositeten i dig virvlar runt alltjämt
Virvlar runt
När solen stiger
Fredag morgon blir din frist
Du dedicerar dikten
Livet som du mist
Tiden läker inga sår
Man förtjänar hur man mår
Tiden läker inga sår
Ett antal år av ditt liv är stulna
I ljuset blir det uppenbart
Att ganska snart har det vita gulnat
Ingen sanning är allas
När blodet tunnats ut
Död sympati tillät hatet ta vid
En röst bor i ditt bröst
Som värnar om din ro
Men älven är för bred
För lugnet att slå bro
[?]
Du byter en last mot en annan då och då
En svärm av gamar väntar på allt som finns att få
Du gav så mycket av dig själv, men du finns kvar
Vad spelar det för roll att ge till den som har?
Den som har
Du är ändå ensam
Och dagen gryr igen
Du skjuter upp din död
Men inuti dig flyter svart
Som kväver glöd
8. Banemannen
Ensam är stark
När man rör sig i ett ensamt ljus
Så manifesteras
Banemannens stimulus
Ung mot gammal, vad gör det?
Programmerad dödlighet
När modern får nog
Tar fadern fram en säker plan
Han slipar kniven
Och vinkar till sig sina barn
Ack, så skört ett liv kan vara
Kärlek ger när döden tar
Sagan slutar aldrig där
Nej, å nej, å nej
En dold agenda
Syns klart i folkets ledare
En redan skev åsikt
Blev så ännu snedare
Stark mot svag mot invalid
Sekulär mot fascistoid
Det vackra folket
Glimrar och ler från sina berg
I en rännstens dy
Holkar hungern ut kropp och märg
Barrikader av rik hypnos
Slår ihjäl varann förstås
9. Kontinuerlig drift
Huset tomt och bössan mager
Och det ekar ganska kallt
Alla minnen där som gnager
Det fanns en tid som erbjöd allt
Men en Sommar har nu dött
Det är blött på marken
Jag och gryningen tillsammans
Den känns ändå som en vän
När alla andra är någon annans
Kanske min tid kommer sedan?
Jag ställer dörren helt på glänt
Det är tänt i parken
“Det är bara en ny dag, inget särskilt har hänt”
En gång i tiden
Fanns det en liten chans
Mellan rost och siden
Fanns där en balans
Du känner dig säkert glad
Där under din promenad
Du tar ett steg åt gången
Lär känna din nya stad
Bortom krönet är du fri
Dedikerad tid förbi
Hur kan man lova bort sitt liv
Om vägen är en vässad kniv?
En gång i tiden
Fanns det en liten chans
Mellan rost och siden
Fanns där en balans
En del av vår väg finns än kvar
Under dina skor
Och kylan där i ditt bröst
Den är ett varsel om nästa prov
För tiden den flödar fram utan ögon
Livet blev förutsägbart
Och även om jag tror
Att en längtan göms i din röst
En kontinuitet släcker inga behov
Och tiden den flödar fram utan ögon
Och tiden den flödar fram utan ögon
Och tiden den flödar fram utan ögon
Och tiden den flödar fram utan ögon
10. Allting tar slut
Hösten kommer och Sommaren går
Skugga föds på den plats du står
Bortom trygghet göms begär
När månen slickar sin atmosfär
Död inom en dröm
Iskall underström
Ge dig hän…
Dammet yr i ett bleknat ljus
Du har inte sett om ditt hus
När tiden är inne, min käre vän
Fångas åren i hjärtats hem
Och om vi ses igen
Då vissnar allt som lever
Tre tankar om en vän
Tre hundra sorgepjäser
Men om vi ger oss hän
Bland sot och krossad sten
En tid kan komma sen
När en önskan kom för sent
Död inom en dröm
Iskall underström
Din röst slog bo i min hals
Vem var jag innan, om någon alls?
Rutiner utförs på samma sätt
Efter alla år enligt etikett
Det är en enkel ekvation
Vi är vilseledda per tradition
Stark är den som vågar vara svag
Jag är du, du är jag
Om allting tar slut
Är det värt att vända hem igen?
Om allting tar slut
Är det värt att vända hem igen?
Om allting tar slut
Är det värt att vända hem igen?
11. Garden of Earthly Delights
“För det… om man man slutar tänka… då blir man död”
12. Dignity
“Vid ett årsskifte så upplever många en känsla av vemod vid tanke på det som aldrig mer återkommer. För andra är det ett ögonblick av förväntan inför möjligheten att erövra det
Nya. Andra åter känner oro inför en förändring som innebär ovisshet och kanske försämring. Alla dessa stämningar är var för sig förklarliga. Någon sa här om dagen att vi
Lever I det stora uppbrottets tid…”
Prince of lies is on his knees
Holy rites, spreading the disease
By his side a youthful girl
Wedlocked force unfurls
She’s young
Far too young
Far too young
Can we dictate a life with dignity?
Foul agenda corrupt in secrecy
Oh no no no no no
One false prayer wielding blasphemy
Price the spirit as a wanted property
Oh no no no no no
Congratulations to the five men of affairs
There was a purpose with this life
Insinuations (that) if she holds anything dear
Then it motivates submission in his lair
He is waiting for darkness
He opens the door
He’s slithering
13. Heart in Hand
“It’s simply woeful. Yuck!”
“Who the hell are you?”
Take it as a threat now and leave
Drop of toxins flows to a habit
Tell me what it is you can’t see
Teeth grinding flesh in the sabbat
Factual drowning stream, you believe
Slaves will follow conspiracy
Turn the locks on brother and kin
Murder lust on affinity
War in utopia
Slay cornucopia for symmetry
The parody is real
And we’re biding time
And while losing ground, make sure to worship monarchy
Death is but a story in a land of borrowed wealth
The burdened scale weighs heavy with the hunt for dopamine
Intolerance disguised as a faith
In secrecy we shun empathy
Soul critique online far too late
A throne for the devout enemy
War in utopia
Slay cornucopia for symmetry
The parody is real
And we’re biding time
And while losing ground, make sure to worship monarchy
Death is but a story in a land of borrowed wealth
The burdened scale weighs heavy with the hunt for dopamine
When I was young
So, so much younger than today
It seemed easier to lead your life
There was no time to surrender
And no reason to perceive
The burden of pain
As it passed through our lives every year somehow
And it never (really) went away
Yet behind my door
Was a kingdom
A secret outline showed the way
To treasures of clay
And beads made of glass
“Yuck!“
14. Next of Kin
Every morrow, every year
Choir of sounds
The final sorrow, so shed a tear
Someone dies within creation
Doubts in everlasting life
How to lie to one innocent child
You are loved, I’m execrated
You belong, I circle strife
Routine pathways in escape from the wild
We are left in a city all alone
In the breathing of ashes
On the earth, one second
Just a piece of meat in essence
Every morrow, every year
Choir of sounds
The final sorrow, so shed a tear
We are left in a city all alone
In the breathing of ashes
On the earth, one second
Just a piece of meat in essence
We are left in a world that’s burning
Crawling through embers to safety
And my name is next to last
Feast on famine and death on the broadcast
Finding friends in algorithms
Forgot the sound of my daughter’s voice
Please remind me of my emptiness
The hissing of machines lost rhythm
As death would give an interview
In a metropolitan holiness
I am outside waiting
Outside waiting
I am outside waiting
Outside waiting
Am I the last one of my kind,
Who’s afraid of dying?
But I would perish to save a child
And give all I can for love
It seems I might have reconciled
Even if my destiny’s lying
For the ones I hold dear I hold close
And force my way through the ether
15. Lovelorn Crime
A voice through vapor twenty yards
ahead is calling for your name.
The empty paper waiting on the bed,
it sets the waiting game.
Credits to a dream.
You can always strike me down,
you can always say I’m wrong.
You can always strike me down
but I will always wait for you.
Ghost of memories, heavy on my brow
but changing over time.
New ambitions corrupting every vow,
unfolding lovelorn crime.
Credits to a dream.
You can always strike me down,
you can always say I’m wrong.
You can always strike me down
but I will always wait for you.
Yes, I will always wait for you!
16. Charlatan
“Vem är Gud? Vad är Gud?”
“Det är en svår fråga!”
“Jag tror inte på Gud”
“Tror du på Gud?”
“Nej!”
“Varför skulle jag?”
Three thousand dreams in pale moonlight
Counting…
Three thousand years of Winter’s blight
Ticking off against my heart
Here come the months of squalor
Clasp death in his parlor
A sorrow celebration
She canes a thousand creations
Three hundred days in an endless night
The frost smiles
Three hundred weapons on manhunt
Craving more blood to its name
Here come the months of squalor
Clasp death in his parlor
A sorrow celebration
She canes a thousand creations
Cities, violated graves
Yonder distance, perfect slave
You!
“Gud, Gud, Gud… är Gud hans namn?”
“Nä, Jesus!”
“Finns det bara en Gud?”
“Nä”
“[?]”
“30 miljoner hundratusentals”
“Oj!”
“Det är en I varje land”
“Ok”
“Kan de prata med varandra?”
“Nä”
“Han kan flyga bara har ([?]) ett huvud, på en månbild!”
“Folk säger att han vakar över oss där uppe”
“En dör”
“Det finns inget rätt eller fel”
“Vad tror du händer när man dör?”
“Jag tror väl mest att man… ligger kvar på sin gravplats, typ”
17. Universal Truth
Sweat on the brow runs over faces made of snow
There comes a time in life when death may come too slow
Honesty in the necrology
The offspring smear your name in print
You have waited far too long
But Spring is set in bloom
You have conquered love inside
Yet sorrow is your doom
The debts are long since paid, inheritance is set
Still agitation reels inside, lest you forget
Lest you forget
At sunrise Friday morning
A haven for your sins
The written dedication
Etched into your skin
Time won’t heal the wounds you bare
Between old pride and desperate prayers
Time won’t heal any wounds you bare
A set few years of your life are stolen
Light cast on the obvious
Behold the white when it’s faded golden
A stranger’s truth holds no water here
But soon we may have learned
Dead sympathy, a aversion proceeds
A voice lives in your chest
That comforts wary thoughts
Yet the brook is still too wide
To bridge the gap you’ve sought
Honesty in the necrology
The offspring smear your name in print
You trade your vices every day religiously
A pack of vultures wait for everyone to see
You gave away too much, a harness on your kin
For any transgressions never mirrored mortal sin
Mortal sin
You’re still alone
The day in zenith now
You made it through the night
Voice of perdition
Came and went far out of sight
18. The Garroter
Lone hunter in the fray
Of a lonely fading light
A manifest for the garroter
Stuck to his plight
Young and elder, nevermind
Programmed mortal set lifeline
A mother says no
And father cracks a simple plan
A knife is sharpened
His children run but he’ll advance
Alas, how fragile life can be
Love is strong when death foresees
Yet the story won’t end here
No, oh no, oh no
Ulterior motive
The grinning face of leadership
A selfish wish to control
A nation in his grip
Strong against weak and immobilized
Secular for fascist lies
The beautiful people
Look down from ruby vantage points
While in the gutter
Starvation invites us to join
Barricades of wealthy youth
Protesting their inborn truth
19. Continuum
Empty house, and empty pockets
There’s an echo in the hall
I keep your picture in a locket
In the past, we had it all
But the Summer fades away
Rainy day tomorrow
In the company of dawning
In the presence of a friend
I was subject to a wanting
And unable to ascend
So I opened up my gate
It’s too late to wonder
“Det är bara en ny dag, inget särskilt har hänt”
Once there was a moment
Time was on my side
Rust and silk bestowment
Balanced on my pride
You are moving away from home
Escaping the monochrome
One after another
Striding along the road
Past the crest, you will be free
Laid to rest now, let it be
Honest promise to a degree
The edge too sharp for guarantees
Once there was a moment
Time was on my side
Rust and silk bestowment
Balanced on my pride
A part of our past is still there
Underneath your shoes
The memory’s stuck in your chest
The idle truth is up to you
The river of time flows on
Blind and ruthless
Life is so fragile, I know
And even if I heard
A yearning voice in your heart
Old routines always kept us apart
The river of time flows on
Blind and ruthless
The river of time flows on
Blind and ruthless
The river of time flows on
Blind and ruthless
The river of time flows on
Blind and ruthless
20. All Things Will Pass
Rose of Summer, withered times
Shadows fall on contouring lines
Far beyond a sleeping wish
Lunar tongue on a lasting bliss
Dead within a dream
Icy river stream
Lend yourself…
Clouds of dust in a waning light
You have given up on plight
Time is now, my dearest friend
Hidden years and a heart to mend
And should we meet again
The loss of everything
Three wishes to a friend
Three hundred sorrows gather
But if we lend ourselves
Amidst rock and poison grime
There may well be a time
A kingdom past its prime
Dead within a dream
Icy river stream
Your silver voice in my throat
Potion without an antidote
A routine death for the well-immersed
After all, the years have left us cursed
A simple test in an iron cage
Old tradition in a modern age
Strong and true are the weak at heart
I am you, you am I
If everything ends
Is it worth to turn back home again?
If everything ends
Is it worth to turn back home again?
If everything ends
Is it worth to turn back home again?
In Cauda Venenum – Youtube Video
Hope you enjoyed the In Cauda Venenum Lyrics. Read More Opeth LYRICS – Opeth on Twitter